Jag hatar det fakto att ingen är här...
Ännu en vecka har gått och jag har verkligen varit duktig...Varit på lektioner, skrivit enkäten till gradun, redigerat det sista på kanduppsatsen och sjungit massor. Har däremellan haft tid att arbeta flera nattskiften och undervisat sång två dagar. Man skulle ju tycka att jag var nöjd så?!
Kanske är jag bara fånig som känner mig så ensam.
JA, jag har Joona, men vi har helt olika tidtabeller och på senaste tid känns det som det enda jag ser av honom är de mandarinskal, kaffekoppar och använda kalsonger han lämnar efter sig överallt...och jag plockar upp. Han har i sin tur bäddat snyggt hela veckan. Som vanligt är det han som även diskar (delvis för att jag inte gillar det och delvis för att jag tydligen inte är bra på det...hehe!) men jag tvättar i min tur alla kläder, viker och sätter dem i skåpen. (Han får stryka sitt själv.)
När jag nu fått detta förklarat för världen (och vem är det egentligen som bryr sig?) så kan jag igen konstatera att LIVET KÄNNS SÅ ENSAMT! :(
Alla är borta...
Av de jag umgåtts med i skolan är alla borta. Jag såg Ilona rusa in i ett övningsrum förra veckan.... och Satu såg jag som hastigast idag.... Lunchade 10 min med Andrea och Myrna (Vi är de tre Eklundarna på avdelningen...det finns en fjärde, min lillebror, men han är inte aktiv studerande ännu) men sen måste alla till sina lektioner.
Summarum; 11 minuter sällskap i skolan denna vecka.
Mirjam räddade min vecka! =)
Vi for i torsdags till ikea och köpte mys + en byrå till henne. Mys består för min del av ljus och servetter samt en liten elvisp för 1.95€. Glades åt hennes alltid så underbara sällskap och porlande skratt. På hemvägen var det däremot nåt annat som porlade. Ja, det regnade. Ja, jag fick min mens. Dit for den Ashtangayogatimmen. Jag bryr mig inte om att man inte får yoga under mensen för att man muka är "oren" men faktum är att det är fruktansvärt obekvämt när man känner sig som Niagarafallen...
Ashtangayogan är annars veckans höjdpunkt. På en fin andra plats kommer onsdagens bastutur. =) Den njöt jag iaf av! =)
Summarum; 2h sällskap utanför skolan denna vecka.
Förstår du nu vart jag är på väg?!!?!?!
Jag är så fruktansvärt sällskapssjuk!! =(
Det är inte joonas mest primära uppgift att underhålla mig, det gör han det fakto ganska sällan, men oooo vad det skulle vara trevligt om han ens en gång skulle mena VI när han berättar att det är en fest eller middag eller sitz på gång... Om ens en promenad skulle inkludera mig så skulle jag vara lycklig.
Ikväll är han på en pr-middag i Mediverkkos arrangemang. Joona försöker flörta till sig nya arbetare (läs: bonusar i lönekuvertet). Jag fick vara med och välja klädsel som skulle tilltala unga studeranden. Preciiiiiis vad jag vill ha min karl att flörta med. (Ursäkta min irritation!)
När jag var på bio (nåt måste jag liva upp uppsats-dagen med.....filmen var skräp så jag gick innan den var slut.) ringde han efter skjuts. Han skulle på efterfest...
...Vad är väl en bal på slottet?...
Jag saknar Maria. Jag saknar Emilie. Jag saknar Mira. Jag saknar Linn. Jag saknar Sara. Jag saknar Camilla. Jag saknar min familj. Alla är borta i andra hemska länder och städer... Paris! pytt! =( London! urk! Vad är nu det jämfört med....var JAG ÄR?!
Varför är det just I ÅR som folk far utomlands?!?!
Jag känner mig så ensam! :'(
Jag bryr mig inte om vad andra säger, jag tänker skaffa hund! Jag antar att diskussionerna inte blir smartare men någonstans måste jag få sätta all saknad, all längtan efter sällskap och all kärlek som bara måste få komma ut. Eller hur?
Imorgon ska jag på 10h jobb. jeii... Hoppas de handlat.
Ciao!
Ps. Nu har jag sett hela Project Runway säsong 4 och 5 och jag väntar med spänning på nästa veckas avsnitt ur säsong 6. De har omåttligt med kreativitet och jag blir så inspirerad! =) De har varit mina bästa vänner den här veckan! =)